Det går vilt till....

En vanlig förmiddag på Västra Klinten...

 I dag passade jag på att ge tillbaka lite, för syrran är inte alltid juste,  hon tar skamgrepp hela tiden biter mej i benen, i öronen och hänger i halshåren.... 

 Tur att jag är så snäll som jag är med henne, lite behöver hon nog bli nypt i tårna....

 Flyg, Siri flyg!

 Lite kramar i kampen....

Nu får det va nog! Ser du mina stora gaddar!

 Tyvärr så vinner nog syrran i snabbhet, hon är så ettrig säger matte .....

 Men pinnen är min!

 Ta den om du vågar!

 Du får den inte!

Jaha, och inte får du tag i kråkan heller! Siri tror nog att hon kan flyga, tar riktigt sats och hoppar uppåt mot kråkan...